Tidigare publicerad i Marsvinsmagazinet
Forskas det på marsvin? Att man använde marsvin som försöksdjur och därigenom forskade på dem visste jag, men huruvida man gjorde någon forskning angående marsvinet som djurart ställde jag mig lite tveksam till. Jag bad en vän med tillgång till databaser med biologiska artiklar att undersöka det hela, och han fick några sökträffar på Cavia porcellus. Kort därefter hade han plockat fram några artiklar som han trodde jag skulle tycka vara läsvärda, alla publicerade de senaste åren. Här följer en resumé av tre artiklar.
Den första artikeln handlar om hormonella skillnaderna, och skillnader i beteende, hos vilda marsvin och de domesticerade marsvinen. Undersökningen gjordes vid universitetet i Münster. De menar att marsvin följer samma domesticeringsmönster som andra domesticerade djur. De domesticerade marsvinen skall vara mindre aggressiva och ha bättre sociopositiva egenskaper (lättare att acceptera nya flockmedlemmar etc.). Domesticerade marsvinshannar skall även visa även ett större intresse för att para sig än vilda marsvinshannar. Man skall även kunna även se stora skillnader i hur uppmärksamma de är på sin omgivning. De vilda marsvinen läser av sin omgivning mer, medan de domesticerade visar ett mindre intresse för vad som händer runt omkring dem. Detta har man undersökt genom att observera två grupper av marsvin, en grupp domesticerade (på beskrivningen som ges verkar det vara non-selfs) på 40 stycken och en grupp vilda marsvin, som dock är födda i fångenskap, men som man inte gjort någon riktad avel på. Vid observationerna har man tittat på marsvinens beteende och gjort statistik över hur de beter sig i olika situationer. Man har sedan via blodprov undersökt de hormonella skillnaderna. Vid blodprovet har man tagit blod från blodkärl i öronen, vilket påstås vara det minst smärtsamma sättet. Hormonnivåerna skiljer sig på samma sätt hos vilda och domesticerade marsvin, som man upptäckt tidigare hos bland annat råttor och ankor, och motsvarar de beteenden som de olika marsvinen visar.
De andra artiklarna är publicerade av det psykologiska laboratoriet på universitetet i Nijmegen och där har man gjort två undersökningar på domesticerade marsvinshonor och deras avkommor. I den ena undersökningen har man försökt finna bevis på att marsvinsmödrar kan uppvisa olika så kallade 'Mothering styles' eller egentligen, sätt att uppfostra sina barn. Detta skall sedan påverka barnets beteende hela livet. För att kunna undersöka detta har man tittat på fyra marsvinskullar som föddes vid samma tidpunkt men vid lite olika förhållanden. Man har sedan tittat på hur mödrarna betett sig gentemot avkomman och bland annat visat att mödrar som är avvisande får en avkomma som är mer villiga att upptäcka omgivningen. Forskarna medger att de tagit sig vatten över huvudet, denna typ av undersökningar är ganska svåra att genomföra. Men de anser att det i alla fall troligtvis finns något som man kan kalla 'Mothering styles' och att detta antagligen påverkar avkomman.
I den andra undersökningen från Nijmegen har de tittat på hur marsvinsungar utvecklas om man skiljer dem från modern olika lång tid vid olika tidpunkter, för att se om detta påverkar deras vilja att undersöka omgivningen. För att göra detta har man haft olika grupper av marsvinsungar som man skiljt från modern 3, 6, eller 9 gånger om dagen. De som skildes tre gånger om dagen fick vara borta från modern i långa perioder, medan de som skiljdes oftare från modern fick vara borta kortare perioder Man har även haft en kontrollgrupp som man inte skiljt från modern överhuvudtaget. Man har sedan observerat ungarna för att se hur pass nyfikna de blir på omgivningen. Det visade sig att den grupp som skildes tre gånger från modern, dagligen, för en lång period, var de som senare visade en större tendens att vilja se sig omkring.
En sak som väcker visst intresse är hur man i de tre undersökningarna utfodrat marsvinen. Vid universitetet i Münster fick marsvinen en diet som jag tror de flesta marsvinsägare känner igen, hö, vatten, pellets och färska grönsaker. Vid universitetet i Nijmegen så verkar man inte ha så stor koll på hur marsvin skall utfodras. Man utfodrade dem nämligen bara med pellets och vatten. Man får väl hoppas, för marsvinens skull, att man helt enkelt bara glömt att redovisa att de även fick grönsaker och hö när man skrev artiklarna. Hittills har jag inte fått tillgång till någon svensk forskning, och det verkar som att det helt enkelt inte finns så mycket.
Rikard Friberg 2003
Bibliografi
Albers/Timmermans/Vossen - Evidence of the existence of mothering in Guinea Pigs (Cavia f. porcellus)
Albers/Timmermans/Vossen - Effects of Frequency of seperation bouts between mother and offspring on later explorative behaviour of young Guinea-Pigs (Cavia aperea f. porcellus)
Künzl/Sachser - The behavioral Endocrinology of Domestication: A Comparison between the Domestic Guinea Pig (Cavia aperea f. porcellus) and its Wild Ancestor, the Cavy (Cavia aperea)